Hur kulturkompetens kan underlätta kommunikation
I ett samhälle som präglas av kulturell . Det är viktigt att kommunikativ kompetens diskuteras inom språkutbildningen, eftersom det är lättare att undvika pinsamma eller förolämpande missförstånd inom interkulturell kommunikation om man är medveten om den andra partens kulturella kommunikationsstil.
Interkulturell kommunikation utbildning
Susanna Magnusson, forskare inom strategisk kommunikation, har studerat vad det var som fick situationen att vända. Denna artikel fokuserar på kulturella skillnader i språkanvändning, dvs. I interkulturell kommunikation händer det ofta att de två samtalsparterna talar olika språk, men även om man har ett gemensamt språk kan det ske missförstånd.
Den kultur som vi växer upp i påverkar våra tankar, våra värden och vår uppfattning om världen omkring oss.
Kommunikativ kompetens i vårt modersmål är något som vi sällan tänker på, medan kommunikativ kompetens i ett främmande språk är en viktig del av språkutbildningen. Istället pekar hon på kommunikativ skicklighet, välvilja, flexibilitet och en bred syn på sitt uppdrag.
Ny studie: ”Kommunikativ kompetens . Likt tystnader och pauser är användningen av uppbackningar något som ofta skiljer den finländska kulturen från andra kulturer i Europa. Kulturell förståelse underlättar kommunikationen. Kultursensitiva tjänster innebär inte att specialtjänster ordnas för alla målgrupper, utan tjänster som kan anpassas enligt olika klienters behov.
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen - Språkbruk
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen. Detta tankesätt är helt annorlunda än till exempel i Storbritannien, där tystnader i samtal tyder på ett misslyckande i kommunikationen, och därför gör att båda parterna känner sig besvärade. Tack vare teknologiska framsteg inom både kommunikationsteknik och transport finns det i dag större chans än någonsin att en person får uppleva interkulturell kommunikation.
Att lära sig ett främmande språk handlar inte bara om att lära sig grammatik och uttal: det handlar också om att förstå kulturella skillnader, till exempel hur direkt eller indirekt man förväntas vara i en diskussion eller hur man använder pauser i ett samtal. Susanna Magnusson, forskare inom strategisk kommunikation, har studerat vad det var som fick situationen att vända. Att se på interkulturell kommunikation ur ett finländskt perspektiv är speciellt intressant, eftersom det finska språket och den finska kulturen ofta används som exempel som avviker från största delen av Europa och västvärlden.
Grundläggande kunskap och verktyg för att förstå och agera i interkulturella sammanhang har därför stor betydelse. Då jag studerade lingvistik i Storbritannien och i Nederländerna jämfördes ofta den finska användningen av långa pauser i samtal med andra språk som till exempel engelskan, där långa pauser ofta känns pinsamma. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till See more.
Post navigation
Med kultursensitivitet avses vilja, förmåga och sensitivitet att förstå människor med annan härkomst. Om man inte har något meningsfullt att säga, anses det ofta vara bättre att inte säga något alls. Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund.
Kulturell kompetens är själva grunden för kommunikation, ledarskap, presentationsteknik, beslutsfattande och problemlösning i allt samarbete över nationella och kulturella gränser. Tror man att endast invandrarbakgrunden är avgörande i kommunikationen finns en risk för att man förstärker stereotyper om andra grupper istället för tvärtom. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell.
I Finland används tystnader och pauser frikostigt i samtal, till exempel för att begrunda det som sagts eller tänka över det som ska sägas härnäst.
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen - Språkbruk
Kulturell kompetens är själva grunden för kommunikation, ledarskap, presentationsteknik, beslutsfattande och problemlösning i allt samarbete över nationella och kulturella . Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund.
Enligt Lewis sätter man i Finland värde på logik och bestämdhet, och saker och ting uppfattas ofta som svartvita, vilket är typiskt för många länder i väst. Denna diskrepans mellan ett direkt tankesätt och ett indirekt och nästan tveksamt sätt att kommunicera kan orsaka många missförstånd då finländare umgås med personer från andra språkkulturer.
I boken Finland: Cultural Lone Wolf beskriver Richard Lewis kulturen i Finland som en kombination av både västeuropeiska och asiatiska värden. Uppbackning är en kommunikationsteknik som lyssnaren i en konversation använder för att visa talaren att hen är uppmärksam. På grund av kulturella skillnader räcker det inte alltid med att man har ett gemensamt språk, utan man måste också ha förståelse för de olika sätt som språket används på.
Den tysta finnen är alltså en seglivad stereotypi, och finländares långa pauser och bruk av tystnad i konversationer används ofta som exempel inom språkforskning. Detta tankesätt kombineras dock med ett eftertänksamt och återhållsamt sätt att uttrycka sig, som i länder som Japan och Kina. I internationella sammanhang beskrivs det finländska sättet att kommunicera ofta som tystlåtet och nästan motvilligt: man lyssnar tyst på den som talar, ibland helt utan att avslöja med ord eller miner att man hör det som sägs.