Hur fastställer man diagnosen epilepsi
Plötsligt ställs livet på ända och frågorna är många.
Bedömningen bör göras inom fyra veckor från det tillfälle individen eller vårdnadshavaren sökt vård för det misstänkta epileptiska anfallet. Det finns behandling som hjälper.
För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. För barn under två år inom två veckor, eftersom det finns större risk för negativ påverkan på utvecklingen. Enligt socialstyrelsens kommande riktlinjer för epilepsi från början av bör hälso- och sjukvården erbjuda barn, ungdomar och vuxna med misstänkt epilepsi en neurologisk bedömning av barnläkare eller läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi.
Att ställa diagnos kräver erfarenhet samt aktuell kunskap av att ha arbetat med epilepsi och dess differentialdiagnoser — vilka diagnoser som kan uteslutas.
För att kunna ställa diagnosen epilepsi måste läkaren vanligtvis göra en grundlig utredning. Blodprover Givetvis tas också blodprover. Tidig individanpassad behandling och information om behandlingen och sjukdomen kan vara avgörande ur många aspekter, inte minst följsamhet till behandling och psykosociala konsekvenser. Återkommande uppföljning för personer med epilepsi och kontinuitet i vårdkontakter ökar förutsättningarna för korrekt behandling och ger individen en ökad trygghet.
Mellan anfallen kan du må som vanligt. Det innebär dock inte alltid att du har epilepsi.
Mobile Navigation
Det är . . För att söka fastställa orsaken görs dels en neurologisk undersökning med noggrann sjukhistoria, dels laboratorieundersökningar, i första hand EEG, där hjärnans elektriska aktivitet registreras samt datortomografi eller magnetkamera, som visar. Dyskinetisk CP innebär ofrivilliga rörelser i hela kroppen, även i munnen, tungan och svalget.
Att få en neurologisk diagnos är många gånger en chockartad upplevelse. Diagnosen epilepsi brukar i praktiken ställas efter två så kallade oprovocerade epileptiska anfall, det vill säga att ingen annan förklaring kan ges än epilepsi (Läs mer om detta i föregående avsnitt om symtom). Svar från undersökningar med magnetresonanstomografi, MR, elektroencefalografi, EEG och eventuellt datortomografi, DT, kan därför också ge stöd för diagnosen epilepsi.
Diagnosen epilepsi brukar i praktiken ställas efter två så kallade oprovocerade epileptiska anfall, det vill säga att ingen annan förklaring kan ges än epilepsi Läs mer om detta i föregående avsnitt om symtom.
Få diagnos vid epilepsi
Ett anfall kan innebära att du får en kramp eller förlorar delar av ditt medvetande under en kortare eller längre stund. Det finns i dag omkring 81 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 vuxna och cirka 12 barn och ungdomar (0–17 år). Denna kompetens finns vanligtvis hos neurologer, barnläkare eller specialister i barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Läkaren tittar på den drabbade personens sjukdomshistoria så kallad Anamnes.
Ungefär 5 personer insjuknar varje år (cirka 4 vuxna och cirka 1 barn). Det finns behandling . Diagnosen epilepsi ställs på den beskrivning som patienten och vittnen till anfallet ger. Mellan anfallen kan du må som vanligt. Alla sjukdomar och skador som du får i hjärnbarken kan rubba balansen mellan nervcellernas aktiviteter och därmed göra att du får ett epileptiskt anfall.
Diagnos och behandling av epilepsi
Diagnosen kan även ställas efter ett enda anfall om risken för återfall anses vara mycket hög. Viktiga delar i utredningen är sjukdomshistoria från individen själv och från närstående, anfallsbeskrivning och klassificering av anfall, svar från blodprov, fynd i neurologistatus och kännedom om tidigare sjukdomar eller hjärnskador.
Att få diagnosen epilepsi kan vara livsomvälvande för både individen och för närstående. Rörelserna kan ibland vara slängiga och ibland mer långsamt vridande.
Epilepsi i sömnen
Det är också viktigt att kunna utesluta andra sjukdomar som kan ha orsakat anfallen. Hur kommer framtiden att bli och hur påverkas min familj? Ofta behövs ett multiprofessionellt omhändertagande genom samverkan i epilepsiteam.
Rätt diagnos är avgörande vid val av behandling och för att kunna göra en rimlig prognos för patienten. Då man behöver göra en riktigt grundlig undersökning är magnetkameran ett bra verktyg för att säkerställa om det är epilepsi eller inte. Många . Diagnosen epilepsi ställs efter en neurologisk bedömning där olika undersökningar vägs samman i en utredning.
Enbart medicinsk behandling är inte tillräckligt för alla personer med epilepsi. Eftersom det kan röra sig om en svår underliggande sjukdom med stor påverkan på livskvaliteten är det också viktigt att den neurologiska bedömningen görs tidigt. Ett anfall kan innebära att du får en kramp eller förlorar delar av ditt medvetande under en kortare eller längre stund. Du som har epilepsi har besvär under den tiden då anfallet pågår och en stund efteråt.
Diagnosen kan även ställas efter ett enda anfall om risken för återfall anses vara mycket hög.